Ventilerad nock eller inte: ventilerad nock plåttak
Ventilerad nock eller inte:
Luftspalt nock
Risken är störst vid kalla områden där den relativa luftfuktigheten blir som högst, till exempel vid ett nordligt hörn, långt ner mot en ventilerad takfot. Åsikterna om hur man ska undvika och åtgärda problemen är många. Om vindsbjälklaget utgörs av material med byggfukt till exempel betong eller lättbetong, som kan orsaka skador på material bör fuktavgång till vindsutrymmet minimeras. Vid kalla tak och välisolerade bjälklag finns ökad risk för mikrobiell tillväxt, till exempel på yttertakets insida. Det finns en utbredd tro, att ventilationens uppgift är att föra bort fukt, men historiskt sett har uppgiften varit en annan. Anledningen till vindsventilering i äldre tider syftade mer till att skapa kalla yttertak och därmed hindra snöavsmältning med efterföljande istappsbildning vid takfoten. I äldre dåligt isolerade hus läckte värme inifrån och ut. Detta gav en viss uppvärmning åt ventilationsluften som medförde att snön på taket smälte. Smältvattnet rann ut på takfoten där det frös och bildade istappar.
Ventilerad nock eller inte, samt vilken takpapp?
Varukorg Kallvind oftast benämd vind är en riskkonstruktion Många hus är inte inredda upp till taknock. Istället har det byggts ett utrymme ovanför boytorna kallat vind eller kallvind. Vindsutrymmen får ofta leva sitt eget liv i förhållande till väder och vind. Det medför under perioder hög fuktlast med mögel, lukt och i värsta fall rötsvamp som resultat. Därav benämningen riskkonstruktion. Här i Optihus artikel följer beskrivning av utrymmet som sådant, hur fuktskador och mögelskador uppstår, hur man som husägare på bästa sätt kan inspektera, fuktmäta, förebygga och åtgärda med sanering samt avfuktare. Artikeln ingår i forskningsprojektet köpa hus och riktas till såväl köpare som till ägare. Innehållsförteckning Vad är en vind? Från en början när människan började bygga större hus som krävde förstärkt konstruktion, uppstod en outnyttjad luftvolym under yttertaket. Det var i samband med ventilation välbehövligt för avledning av eldningsrök, men gjorde också att huset krävde extra stort tillskott av värme under vinterhalvåret.
Nock på tak
Detta till skillnad mot riktigt vinterväder med stabil frost och snö i fler månader. Det ovanliga vädret ger annorlunda typer av fuktproblem under byggtiden än många är vana vid. Speciellt takkonstruktioner som byggs med luftspalt kan få ett fuktproblem som överraskar, och som många har svårt att tolka. Vi har sett exempel på ventilerade tak som pulpettak eller ryggåstak med massivträbalkar, limträbalkar, kertobalkar eller takstolar med hög mängd virke som ger kondensproblem kort efter att man har satt folie och isolerat samt börjat värma upp huset. Fuktigt väder och fuktkvot i virke Eftersom stabila frostperioder har uteblivit denna säsong vill träbaserade konstruktioner anpassa sig till den höga fuktighet i luften när de blivit levererade till byggarbetsplatsen. Även när man får levererat virke med låg fuktkvot dröjer det inte länge innan virket har anpassats sig till fukten i den fuktiga uteluften som virket kommer i kontakt med i den halvfärdiga takkonstruktionen.
Jag har hört att man inte ska ventilera vindsutrymmet. Är det nya rön?
Är det nya rön? Tidigare hade ventilationen delvis som uppgift att hålla yttertaket kallt för att förhindra snön från att smälta så lätt under vinterhalvåret och bilda istappar. Men idag i våra välisolerade, täta hus förhindrar isoleringen att yttertaket värms. Då kan denna uteluftsventilation istället bli till nackdel i vissa perioder för de välisolerade vindarna. Vindsluften blir ungefär lika kall som uteluften. Under perioder med exempelvis kalla, klara nätter sjunker temperaturen kraftigt på takytan och då kan kondens fällas ut på underlagstaket. Det har då visat sig att oventilerade vindar håller sig torrare och fuktmängden blir jämnare. Dock ska det finnas viss luftväxling eftersom det ändå finns risk för att fukt kan tillföras till vinden, fuktig inomhusluft som tränger upp på vinden, vattenläckage utifrån eller byggfukt. Normalt är ventilation via takfoten att föredra men vid nyproduktion där man har kontroll över tätheten och ventilationen inomhus kan det räcka med relativt måttlig ventilation exempelvis i form av gavelventiler.