Vessla sverige: vessla längd
Vessla hermelin
Vesslan är den minsta medlemmen i mårdfamiljen i Sverige. När man ser den slås man främst av dess ringa storlek, dess charmiga utseende och av dess livfullhet. Mötet består ofta i att man ser ett huvud sticka upp bland kvistar och gräs eller att man ser den titta fram här och där när den kilar omkring i en stengärdsgård. Kännetecken I Sverige finns två raser av vessla: småvesslan och den mindre snövesslan. Inom båda raserna finns stora skillnade i kroppsstorlek där hanen är nästan dubbelt så stor som honan. En fullvuxen hona av snövessla är liten som en mus och väger inte mer än 50 gram medan hanen kan väga dubbelt så mycket. En hona av småvessla väger ungefär 80 gram medan hanen kan komma upp i gram Åkersorken som är småvesslans vanligaste byte i södra Sverige väger upp till 70 gram! Småvesslans storlek och vikt ökar söderut i dess utbredningsområde. En småvessla i Grekland kan väga gånger så mycket som sina artfränder i Sverige.
Djurens värld 2 – vesslan
Vessla Latin: Mustela nivalis Vesslan har en rödbrun päls och är vit på undersidan och magen. Men i vissa nordligare trakter, i Sverige och Norge så skaffar de en vinterdräkt som är helt vit. Det är för att den ska kunna gömma sig lättare i snön. Vinterpälsen är lite längre och tjockare än sommarpälsen så att de inte fryser. Den vanliga vesslan finns i Europa och i norra Afrika och Asien. Den finns även i en del av Nordamerika. I Sverige finns vesslan i hela landet förutom på Gotland. I Svenska fjäll finns världens minsta rovdäggdjur och det är dvärgvesslan som bara är mm och väger 25 gram — en dvärgvessla väger alltså mindre än tre femkronor och du skulle kunna få plats med den i din ena hand! Vesslor äter råttor, möss, mullvadar, små fåglar, insekter och grodor. De är mycket rörliga och kan vara aktiva på både dagen och natten. De bor oftast i ett bo som de har tagit över från ett annat djur och de flyttar ofta. Deras största fiender är ugglor och rovfåglar, så därför är de bra på att gömma sig.
Rädda Djuren-klubben
Vessla Mustela nivalis [2] [3] [4] är en art i familjen mårddjur. Längden ligger mellan 11,4 och 20,5 centimeter, vikten varierar mellan 25 och 55 gram. Antalet tår på varje fot är fem och alla är utrustade med klor. I södra Europa finns underarten Mustela nivalis vulgaris som är något större och förblir rödbrun under hela året. Gränsen mellan rygg och bukfärg är suddig. I nordligare trakter, till exempel i de mellersta och norra delarna av Sverige och Norge, anlägger den en vinterdräkt, snövesslan, som är helt vit. Vinterpälsens hår är ungefär 5 millimeter längre än sommarpälsens hår. Utbredning [ redigera redigera wikitext ] Arten har en mycket vidsträckt utbredning i Europa , norra Afrika , norra och mellersta Asien och en del av Nordamerika. I Finland har den observerats i hela landet, tätast dock i den södra halvan. Ofta överlappar en dominant hannes territorium reviren för flera honor och ickedominanta hannar. Individerna är mycket rörliga och kan vara aktiva både på dagen och på natten.
Hur snabb är en vessla
Mejla Mejla Mårddjuren skuttar nästan alltid fram, vissa bokstavligt talat snabbt som vesslor och andra lite tyngre som järven i sin säregna galopp. Att skutta är bästa sättet att ta sig fram när man har lång rygg och korta ben. En finess med mårddjurens långsmala kropp är att de kan ta sig in i små hål. Vesslor kan jaga i trånga sorkgångar och illrar i kaningångar eftersom de inte är så mycket högre än sina byten. När snön fallit kan man följa skutten från en mård genom skogen, en järv över fjället eller en utter längs en älv. Det borde vara ett folknöje att spåra mårddjur men ändå har vi ganska dålig koll på dem, bortsett från järven. Fåglar, växter, lavar och svampar har alla sina egna föreningar och inventeras i olika miljöövervakningar. Däggdjuren har traditionellt varit jägarnas domän och de har inte fokuserat på små djur som hermelin och vessla. Det är ganska troligt att de minskar men Artdatabanken kan inte säga något säkert eftersom rapporter saknas.