wokjute.pages.dev



Agrara ytor: Vall-Reparera: Precisionsjordbruk för reparation av vinterdöda ytor av vall i norra Sverige


  • agrara ytor
  • Agrara ytor:

  • De agrara lämningarna, inte bara sten
  • Härdar och hägnader
  • Vall-Reparera: Precisionsjordbruk för reparation av vinterdöda ytor av vall i norra Sverige
  • De agrara lämningarna, inte bara sten

    A Agrar bebyggelse: Bebyggelse som finns i anslutning till ett jordbruk, jordbruksbebyggelse. Allé: En allé är en enkelsidig, dubbelsidig eller fler-dubbelsidig trädrad som ofta finns i anslutning till en väg, ett vattendrag eller en gräns. Ordet kommer från franskans aller - att gå. Backstugan kunde vara en enkel träbyggnad ovan mark, ibland med stenväggar på sidorna, eller utgrävd i en backe med bara ena gaveln synlig, då kallad jordkula. Ordet backstuga syftar på att den är belägen på obrukbar mark "på bar backe". Själva byggnaden kunde ägas av den som bodde där, men den stod på mark som ägdes av någon annan, ofta på en allmänning. En liten markbit för odling av potatis och grönsaker kunde ingå. Begreppet backstuga är känt sedan början av talet. Denna typ av bostad blev oftast den sista utvägen för samhällets allra fattigaste, de som inte kunde arbeta. På platsen kan man i modern tid hittat så kallade lösfynd av till exempel pilspetsar eller stenyxor.

    Från mindre halvmeterstora eldstäder till en som är nära två meter i diameter. Alla härdar undersöks av Mia Englund, som är specialiserad på arkeometallurgi, det vill säga metallhantverk. Vid tidigare undersökningssteg har nämligen järnslagg påträffats, varför en av våra frågor är om metallhantverk bedrivits på platsen. Syftet med Mias undersökning av härdarna är att bedöma om dessa kan kopplas till metallhantverk. Gömmer sig ässjor eller gjuterihärdar bland eldstäderna? Hittills har dock Mia kunnat konstatera att alla härdar haft mer vardagliga användningar. De flesta härdarna har troligen använts för matlagning. På den största ytan har även en del av en större stolpburen hägnad undersökts. Den ligger öster om de ytor som vi förmodar kan ha använts som åkrar. Den kan eventuellt ha använts för att hålla boskap borta från åkrarna. I direkt anslutning finns även en större mörkfärgning som vi skall undersöka under vår sista vecka, kanske är det en brunn?

    Mera sten? Att vi så idogt nämner all sten vi har här i Farstorp är kanske inte så konstigt, trakten ligger på en moränås mitt på Sydsvenska höglandet. Vad man däremot kan tycka är mycket imponerande är hur de människor som bröt ny mark här en gång fick kämpa och slita. Vi kan idag sucka och ibland beklaga oss över hur jobbigt det är att flytta på alla dessa ton och åter ton av sten som vi dagligen gör i vårt arbete. Men då måste man återigen skänka en tanke till de människor som levde här utan vare sig moderna maskiner eller skor med stålhättor, som för hand bar all sten och la i röjningsrösen, som vi idag plockar bort till stor del med hjälp av grävmaskin. Nu har vi jobbat de allra sista dagarna i Farstorp, hösten har kommit på allvar och de sista timmarna lades främst på att samla ihop och ordna vår fältdokumentation. Denna ska vi ha med oss in från fält för att bearbeta och tolka. De prover vi vill analysera ska väljs ut för att sedan skickas till olika laboratorier.

    Härdar och hägnader

    Dela Projektet fokuserar på att utveckla ett ramverk för att effektivt övervaka och reparera gräsmarker som påverkas av vinterdöd med hjälp av precisionsjordbruk och snabbväxande vallblandningar. Att utvärdera potentialen i detta ramverk kommer att stödja jordbrukare i att förbättra jordbruksmetoderna för att hantera vinterinducerade produktionsförluster och framtida klimatanpassningar. I norra Sverige är fleråriga fodervallar den dominerande grödan i jordbruksproduktionen och viktiga för en hållbar animalieproduktion. Vallens vinteröverlevnad under norrländska klimatförhållanden är avgörande för produktionen av dessa gräsmarker. Återkommande perioder med omväxlande töväder och minusgrader under vintern kan öka vinterskadorna och resultera i betydande skördeförluster. Därför är lösningar för att effektivt bedöma utvintring och reparera skadade fält avgörande i norr. Detta projekt syftar till att utveckla ett praktiskt hjälpmedel för att med stöd av precisionsjordbruk reparera gräsmarker från utvintringsskador i norra Sverige.